Vi tackar Leif Denti som under en eftermiddag inspirerade och delade med sig av de principer som får innovation att fungera på våra företag.

Något av det viktigaste vi tar med oss är att vi alla är kaniner som sitter i varsitt kaninhål och blickar ut över omvärlden – det är det enda vi ser och det enda vi vet. Men hur gör vi för att göra hålet större?

Den viktigaste egenskapen

Vad är då den viktigaste egenskapen hos oss som gör att vi kan tänka ut nya idéer? Leif ställer frågan och får många svar - nyfikenhet, tid, motivation, ha empati, vara närvarande. Alla spelar roll men det är våra förvärvade kunskaper, våra erfarenheter som är viktigast. Kompetens är en av de absolut viktigaste grundpelarna för att få till stånd nytänkande överhuvudtaget.

Forskningen är väldigt entydigt i att våra idéer bygger på vår kunskap och våra erfarenheter. Därför är det också så viktigt att ständigt fylla på med ny kunskap. Kunskapen är vår råvara för nya idéer.

Leif illustrerade detta genom att rita ut vår kunskap och vår kunskap om andras kunskap som prickar som binds samman beroende på problemet som ska lösas.

Hur gör man för att få fler och bättre idéer?

Goda förhandlare använder denna 3-stegsmetod där utgångspunkten är en problemställning som ska lösas:

1. Förkovra
   Samla in så mycket information som möjligt. Vad har andra gjort, hur ser kundernas preferenser och behov ut? Vad gör man när man ska bygga nytt kök?
2. Fokusera
   Gör en sammanfattning på de viktigaste punkterna i problemställningen.
   Styrelsen vill detta, kunderna vill detta, bygg upp en bild på hur det ser ut. Vi instruerar hjärnan att fokusera på de viktigaste behoven.
3. Släpp tanken
   När vi släpper tanken händer nåt intressant. När på dygnet händer det? När får man idéer – i pauser, innan man lägger sig, när man tänker på något annat.

Hjärnan har två lägen

Fokusera – när vi aktivt styr vårt fokus t.ex. formulera mejl eller läser en bok.

Default – hjärnans tomgångläge, utgångsläget, när man duschar, springer eller borstar tänderna. Här börjar hjärnan associera kring tankar man tidigare fokuserat på.

Kreativitet är ett verb

Kreativitet kräver arbete. Ta fram så många lösningar på problemet som möjligt men var kritisk och välj så sent som det går. Hämta sen in feedback. Leif tar upp ett exempel – du ska gå bort och vill ha med en present till värdparet: vin, blommor, choklad.

De första idéerna som dyker är skåpmat från vårt minne och behöver inte vara dåliga men de är ju inte nya. Tänk vidare och försök göra som ett barn utan begränsningar, ta bort alla filter. Sen är det dags att begränsa sig och vara realistisk.

Vad driver förändring?

Krisen är här, oljeplattformen har börjat brinna - när hoppar man? Krisen är en väldigt bra förändringskraft, man vet att man måste hoppa, men kanske inte den bästa kraften eftersom resurser och tid inte är optimala.

I andra änden på pilen finns visionen som förändringskraft, ett bättre alternativ än krisen. Leif tar upp John F Kennedy som 1960 uttalade visionen att sätta en man på månen inom 10 år. För att nå dit var man tvungen att uppfinna nya sätt att samarbeta.

”Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig” är Skatteverkets vision. 2010 började man använda ett kraftigt internt mantra ”Det ska vara lätt att göra rätt” vilket har genomsyrat hela deras automatisering.

Som organisation måste man vara existentiell och ställs sig frågor som Varför finns vi? Vem finns vi för? Vilka värden efterfrågas av den personen? Vem skulle sakna oss om vi inte längre fanns?

Problem uppstår om man är någonstans mellan kris och vision. Man har ingen större anledning att anstränga sig utan är nöjd med allt som det är. Men vi glider mot krisen och förr eller senare är den här.

Struktur och arbetsmetoder

Det är bra om någon har en roll som ansvarig och kan koordinera arbetet att bygga ett nätverk med kompetens inom organisationen. Idélådor måste förvaltas och levandegöras – och kom ihåg uppföljningen. Det finns nu ett nytt nätverk i Sverige, Innovationsledarna, som samlas och pratar om sina erfarenheter.

Metoder

Spela inte sänka skepp med kunderna utan skicka upp en satellit för att se deras värld och förstå behoven. T.ex. designklassikern Jetson-fåtöljen vars syfte var att de skulle vara skön att sitta och läsa i därav lösningen med nackkudde – lösningen utgick från det ursprungliga behovet.

Förstå – Testa – Skala upp och lansera

Vi behöver förstå kundens eller användarens behov så intimt som möjligt – när uppstår det och varför? Och vilka förutsättningar finns för att vi praktiskt ska kunna tillgodose behoven?

Testa antaganden mot verkligheten, fråga för att höra om vi har förstått rätt – ta fram olika alternativ till lösning och välj sedan. Skapa prototyp för att testa om lösningen fungerar, gör den inte det tar vi en vända till.

När prototypen fungerar fortsätt med planering för att skala upp.

Kultur eller struktur

Strukturen är viktigare än kulturen, de nya moderna metoderna tar hand om kulturfrågorna, tex gamla föreställningar att man måste ha rätt, vi jobbar fram kulturen.

Var är våra rumpnissar?

Vi borde locka fram vår egen Rumpnisse i mycket högre grad – varför gör vi på detta sättet? Finns bättre sätt? Får vi ifrågasätta hur saker görs och kanske föreslå bättre sätt?

Det är otroligt svårt att upptäcka lösningen och ha rätt från början och eftersom vi sitter i våra kaninhål kommer vi behöva trampa fel för att lära. Leif exemplifierar med Elon Musks företag SpaceX. De packar raketer fyllda med nya tekniker och ofta sprängs de men de struntar i det utan definierar framgång som mängden lärande. De gör kaninhålen större.

Utrymme för lekfullhet

Det måste finnas utrymme för lekfullhet och kreativitet annars blir det svårt att lyckas med innovation. När vi är på gott humör är vi mycket mer mottagliga för förändring, man får en känsla att här händer det saker.

Kostnader mot vinster

Våra beteenden styrs mycket från vad jag tror ska inträffa om jag beter mig på ett visst sätt. Konsekvenserna styr mig och jag väger vinster och kostnader mot varandra.

Intressant att se varför man påverkas av kulturer. I nollfels-kulturer sitter folk på idéer de gärna vill jobba med men kostnadssidan är för tung. Det rationella valet är man låter bli eller byter jobb. Företag vill ha medarbetare som får skapa något värdefullt i ett arbete som känns meningsfullt.

Vi behöver tänka om kring misslyckande – det handlar om lärande.

Lärdomar om innovation i Kompetens+

Pernilla Blom, projektledare för Kompetens+ på Business Region Göteborg  pratade slutligen om några lärdomar som hittills gjorts inom projektet.

• Fördomar
  Vi är ingrupps-benägna och alla som är utanför är inte oss. För att bli bättre problemlösare och beslutsfattare måste vi bli bättre på att ta in fler och andra kompetenser.
• Omvärldsbevakning
  Hur få till tid och kompetens för omvärldsbevakning?
• Vision eller kris?
  Om man inte är på någon sida finns inga riktiga skäl att förändras. Men det är ett misslyckande att tro att man kommer tjäna pengar på samma sätt om 5-10 år som man gör idag.
• Kompetensförsörjningen är jätteviktig
  Vi måste förstå vart kunderna och marknaden är på väg – hitta rumpnissen och ställa oss frågan varför hålla på operativt arbete och inte vara strategisk? Hur ska vi säkra kompetens om 5 år?
• Innovation och ha en struktur
  De som är vana att jobba i förändringsprocesser har klarat sig bättre i krisen som är just nu. Det är viktigt att klara av att också i ekorrhjulet ha en struktur. Där behöver företagen hjälp att hitta sin innovation och detta behöver vara vårt eget fokus.

Kompetens+

IUC Väst är en del av Projektet Kompetens+ som syftar till att öka innovationskraften i små och medelstora företag genom att bl.a. matcha ihop dem med uppsagda personer, kompetensresurser.

Under en begränsad period hjälper kompetensresurserna företagen att lösa olika frågeställningar. Förhoppningen är att matchningen ska hjälpa företagen att öka sin innovationskraft, att de får en skjuts i sitt innovationsarbete, att kompetens stannar i regionen och att vi kan bygga en modell att använda vid framtida kriser.