P1000623_1170x390_webb.jpg

Den smarta resväskan

Vi måste veta vad kunden vill ha, förstå tekniken och sedan designa efter förutsättningarna. Bra projekt och lönsamma produkter blir det när vi tänker efter före.

Karin Eklund, Linnéa Söderbom och Jörgen Särner från Semcon guidade oss genom dagen och som en röd tråd arbetade vi med ett fiktivt exempel – den smarta resväskan. Genom att gå från behov till lösning med fokus på affärsnytta, användarnytta och rätt teknik kunde vi fokusera på digitalisering av produkten.

Vi måste veta vad kunden vill ha, förstå tekniken och sedan designa efter förutsättningarna. I sju av tio fall fallerar projektet pga. att förarbetet saknas eller blivit fel – bra projekt och lönsamma produkter blir det när vi tänker efter före.

Lär känna slutanvändaren

Den som känner slutanvändaren bäst, lyckas bäst. Tyvärr är detta inte alltid självklart, ofta styr en idé eller en förutfattad mening om den slutliga användaren. Kunskap är avgörande för att kunna möta kundens behov men alltför ofta styr fördomar om kunden. För att få lönsamhet måste produkten uppfylla användarens behov.

Det finns olika slags användare: den primära som produkten är till för, den sekundära som delvis använder produkten och den tertiära som berörs av produkten men inte själv använder den. Som exempel togs en larmprodukt inom sjukvården upp där sjuksköterskan är primär (använder produkten), teknikern är sekundär (servar produkten) och patienten är tertiär (har larmet på sig).

Behov eller önskemål

Det är viktigt att få med användarens alla behov för att produkten ska bli säljbar. Viktigt att veta är att vad användaren vill ha inte alltid är samma som den behöver. Människor är bra på att uttrycka önskemål men dåliga på att tänka utanför boxen.

Med en användarundersökning lär vi oss vem vi säljer till. Genom att observera och/eller intervjua användaren får vi en djupare insikt om beteende och motivation och kan hitta innovativa lösningar och nya produkter. Av materialet kan man sedan skapa en persona, en slags typanvändare.

Hinder och vinster

För att lättare se hur produkten kommer att användas, görs en sk. kundresa. Under resans gång tittar vi på hur värdet av produkten ser ut i olika lägen. Vad är positivt och sparar t.ex. tid hemma, under transport, på flygplatsen och på planet? Vad skapar oro och är negativt? Vilka värden kan man få fram för att en digitaliserad lösning ska bli framgångsrik? Skapa funktionalitet som möter de hinder och vinster (pains & gains) som vi fått fram i vår kundresa.

Smarta produkter

En smart produkt kan t.ex. vara en trädgårdstrimmer som genererar ett e-mejl när ny tråd behövs eller ännu bättre innan tråden hunnit ta slut. Produkten har utvecklats och frågan om allt ska säljas som en tjänst istället dyker upp.

Nya tänkesätt leder också till andra resultat – ett företag som tidigare sålt till företag (B2B) kan nu få en helt ny roll med direktkontakt med slutkunden (B2C). Hur motiverar vi då våra befintliga kunder att fortsätta köpa av oss?

Värde för företaget och värde för användaren

Det är intressant att jämföra företagsvärde och användarvärde, de är olika men båda behövs för att skapa en vision för i vilken riktning man vill gå med sina produkter.

Genom att tillverka den nya resväskan kan vi uppnå andra företagsvärden. Vi kan hitta nya kanaler och med produkter som skiljer sig från konkurrenterna kan vi höja marginalen. Vi kan skapa en direkt relation till slutkunden och få nya intäktsströmmar t.ex. abonnemang.

Ur användarens synvinkel kan värdet vara att resväskan har en gps-sändare och en inbyggd våg.

Ekosystem och tekniska utmaningar

För att en ny smart produkt ska fungera behövs ett ekosystem för samverkan med gränssnitt, appar, programvaror osv. Ett antal frågor måste ställas – hur ser uppkopplingsmöjligheter ut, rör produkten på sig eller är den stationär? Vilka tekniska val behöver göras för uppkoppling av produkten – hårdvara, uppkoppling, datalagring/moln, app? Ska produkten prata mot internet eller mot app i telefonen som i sin tur går mot internet?

Frågor finns också om bl.a. standarder för grundplattformar som är långt efter. Vi kommer även att få se allt fler samarbeten mellan företag, ett exempel är IKEA och Sonos som bildat partnerskap. Ett nytt fenomen som ingen tänkte på för 5 år sedan.

Intäkter

Hur kan vi ta betalt för vår produkt? Det finns flera olika intäktsmodeller att fundera på – engångsavgift, abonnemang, freemium (sälj grundutförande billigt och komplettera med dyra tillbehör), hyra eller kanske betala för varje gång produkten används.

Eget digitaliseringsprojekt

Med stor entusiasm avslutades dagen med att deltagarna fick arbeta med sina egna företags-fall. De kommer från helt skilda branscher och med hem tar de bl.a. med sig insikten att det finns många aspekter att ta hänsyn till vid produktutveckling.

Nästa tillfälle, den 17 maj i Ljungskile, kommer företagen att få hjälp att ta fram en handlingsplan. Dessförinnan har de dessutom hunnit träffa sina coacher, totalt har varje företag ca 15 timmar att utnyttja i projektet.

 

 

Publicerad: 2018-04-25 kl. 09:10

Senast ändrad: 2018-04-26 kl. 15:12